Ung och dum

ÅH, så jag njuter av att vara ung just nu! Fast, ja, kanske min egen version som byter ut de klassiska sex, drugs and rock and roll mot theatre visits, staying up late on a work night and dressing however the fuck I want. Seriöst, de senaste dagarna har jag använt sådana där tighta träningsbyxor i vardagen, men alla mina jeans har hål i sig, så what can a girl do?
 
 
 
Min tid i London bara springer iväg. Hur kan det redan gått över ett år? Näst intil varenda dag är uppbokad nu för tiden. På fredag slutar jag jobbet, och börjar köa för biljetter till sista Macbeth föreställningen. På lördag går jag förhoppningsvis på Macbeth. På söndag är det födelsedagsfirande för en housemate, som vi ska laga svensk mat till. På måndag blir det att köa till War horse, tisdag köa till Wicked. Den artonde gick jag, Sofia och vår kompis Remi (som vi hälsade på i Birmingham) till Les Miserable. Så underbart bra var den att vi kommer gå tillbaka den första maj! Det sämsta med den musikalen är att de inte riktigt har så billiga platser. De gör inga day seats, och de billigare platserna är oftast med lite restricted view. Förra gången tog vi de lite dyrare biljetterna in the stalls för 67 pund styck. Denna gång blir det 22 punds biljetterna på tredje våningen. Sen stannar vår kompis till nästa dag och det blir att köa till Billy Elliot. Jag och Sofia har redan sett den, men vår kompis såg att, efter vi såg den i somras, så har Killian Donnelly joined the cast. Han är med i Les Mis filmen som Remi och Sofia är smått besatta av (jag gillar den också, bara inte kanske på deras level av obsession), så det ska bli kul att se. Dagen efter ska jag och Sofia gå på Doktor Glas här i London. Pjäsen är med Krister Henriksson och är helt på Svenska, med engelska subtitles. Vi sprang på Krister på stan för någon vecka sedan och hade en liten chat med honom, så det ska bli spännande att se hans pjäs! Dan efter drar jag och Sofia på ett litet äventyr till Sailsbury, som ligger lite utanför London. A man of no importance, en musikal baserat på Oscar Wildes pjäs med samma namn fast woman istället för man (om jag har förstått rätt). Även här är en barricade boy med, Fra Fee. Själva biljetterna till pjäsen var billiga, bara 12 pund full price, men att ta sig dit med buss/tåg var desto dyrare. Men jag tror det kommer bli värt det! Som det ser ut nu så har vi söndag den femte att andas ut och recharge. På måndag köa igen för Singing in the rain. Sofia läste någonstans att den kommer sluta gå nu i sommar, så vi kände att vi var tvungna att passa på! Sen har vi en dag för att packa, så bär det hemmåt på onsdagen den åttonde! Gud, hur ska jag orka med allt detta?


Kommentera

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)


Webbplats


Kommentar